crookedcat

Nu ska jag berätta om min katt som inte är min katt. Linus heter han (han hade antagligen hetat nåt annat om det var min katt) och jag har tagit hand om honom i ungefär 2 månader. Linus kom till katthemmet som Linnea och med ett förstört öga. Efter en mirakulös pengainsamling fick den kastrerade hanen en operation och ett öga mindre. Dessutom ett jourhem. Justeliusgatan 29.

Linus pratar nästan hela tiden, ofta högt men ibland kommer det inte ett ljud mellan de rosa och svarta läpparna. Linus fiser så fort man väcker honom (vilket inte är så trevligt eftersom han sover på min kudde). Han får energispurtar nu när han inte kan gå ut (det är för kallt) så han kanar runt på rygg under soffan. Han är en dramaqueen (som resten av den här familjen) och kan gnälla om absolut ingenting. Han är även väldigt väldigt kelig och slår sin panna så hårt mot min arm att den domnar. Han tycker även mycket om ost och varje morgon står han med framtassarna på köksbänken. Han gillar att stå i sovrummet när jag vädrar och sniffa i luften som kommer in genom fönstret. När jag sitter vid datorn sitter han på min sambos skrivbord och tittar ut genom fönstret. Så fort jag kommer in genom ytterdörren kommer han springandes och skriker och kan inte sluta jämra sig över att jag varit borta.

Och det finns ingen finare katt.



Om en månad kommer jag åka ifrån Linus och kanske aldrig se honom igen. Men om jag gör det så hoppas jag att han känner igen mig.

Tack och hej
söta grej