Fobier
Fobi är ett väldigt starkt ord. Vi har många saker vi ogillar och som får oss att vilja titta bort eller må illa. Jag har några saker som jag inte
Hjärtslag
Många tycker att ljudet av hjärtslag är lugnande och fint, ganska logiskt med tanke på att det visar att vi fortfarande lever. Men jag har svårt med kroppar över huvud taget och just hjärtslag är ett utav de ljuden jag tycker allra minst om. Speciellt om jag ser framför mig ett äckligt hjärta som drar sig samman och ger ifrån sig de där äckliga ljuden. Ibland kan jag inte hålla mina armar i kors för att då känner jag mina egna hjärtslag. Äckelfaktor!
Adamsäpple
Att se hur det guppar upp och ner när saker först ner i halsen får mig att vilja tappa aptiten. Jag skyller på min biologibok ifrån åttan där de visade en väldigt tydlig bild av ett adamsäpple...
Brosk
Brrrr... här är det mest ordet som får mig att rysa, och om man råkar tugga på en broskbit av en kyckling tex. Jag tror det hänger lite ihop med min ovilja för piercings... men att ta på mitt egna broskiga öra tycker jag inte är så farligt. Men själv ordet.. bbbbbrrrroooossskk... eeeeew.. nä nu skriver jag inte det mer.
Dammsugning
Va, dammsugning? Hur kan man vara rädd för att dammsuga? För mig började det tror jag när jag var tvungen att börja städa mitt rum själv. När jag dammsög i utrymmet bakom garderoben (som jag tyckte var väldigt läskigt) så fick jag svettningar och kollade mig över axeln var femtioelfte sekund. Jag känner mig gräsligt sårbar när jag dammsuger, man hör inget, man har ryggen mot ingångar, man ligger på golv och vilket spöke som helst kan komma fram och ta en tugga av min vad, om den känner för det.
Mörkt och djupt vatten (eller all sorts vatten)
Den enda som kanske skulle kunna vara värd att kallas fobi. Varför?
Jag blir rädd i badkar...
Jag klarar verkligen verkligen verkligen inte av vatten. Jag har svårt att dyka och om jag gör det är det lika läskigt att titta som att inte titta. Jag kan inte vara i pooler eller sjöar utan att någon är i vattnet med mig. Jag har svårt att simma över djupt vatten där jag inte kan bottna. Ibland kan jag ha svårt att kolla över relingen på båtar för att jag tror jag ska se en stor skugga under båten.
Anledningen till min rädsla?
Hajar, valar, späckhuggare, JÄTTEBLÄCKFISKAR!!!!!
Det absolut vidrigaste och äkcligaste djuret i hela universums historia...
Otroligt jag vet! Men MEN det förekommer ju nästan ibland att späckhuggare simmar fel och dyker upp i mitt badkar... inte?? Rädsla är verkligen inte alltid logiskt. Och ändå älskar jag att bada och simma! Verkligen! Och jag gillar hajar också, speciellt vithajar. Jag tror lite av min fobi bygger på den där fullkomligt förkastliga tavlan som de hade på badhuset i Eskilstuna som man kom till när man åkt nerför Watersliden. Man hamnade bakom trappen där det var mörkt, inte så mycket folk och en stor mörk tavla som förställde massa mörka sjömonster och valar som stirrade på dig. VAD ÄR DET SERIÖST FÖR FEL PÅ FOLK SOM PLACERAR BILDER PÅ SJÖMONSTER I EN SIMHALL?!
Tack och hej
Cthulupastej...
Hjärtslag
Många tycker att ljudet av hjärtslag är lugnande och fint, ganska logiskt med tanke på att det visar att vi fortfarande lever. Men jag har svårt med kroppar över huvud taget och just hjärtslag är ett utav de ljuden jag tycker allra minst om. Speciellt om jag ser framför mig ett äckligt hjärta som drar sig samman och ger ifrån sig de där äckliga ljuden. Ibland kan jag inte hålla mina armar i kors för att då känner jag mina egna hjärtslag. Äckelfaktor!
Adamsäpple
Att se hur det guppar upp och ner när saker först ner i halsen får mig att vilja tappa aptiten. Jag skyller på min biologibok ifrån åttan där de visade en väldigt tydlig bild av ett adamsäpple...
Brosk
Brrrr... här är det mest ordet som får mig att rysa, och om man råkar tugga på en broskbit av en kyckling tex. Jag tror det hänger lite ihop med min ovilja för piercings... men att ta på mitt egna broskiga öra tycker jag inte är så farligt. Men själv ordet.. bbbbbrrrroooossskk... eeeeew.. nä nu skriver jag inte det mer.
Dammsugning
Va, dammsugning? Hur kan man vara rädd för att dammsuga? För mig började det tror jag när jag var tvungen att börja städa mitt rum själv. När jag dammsög i utrymmet bakom garderoben (som jag tyckte var väldigt läskigt) så fick jag svettningar och kollade mig över axeln var femtioelfte sekund. Jag känner mig gräsligt sårbar när jag dammsuger, man hör inget, man har ryggen mot ingångar, man ligger på golv och vilket spöke som helst kan komma fram och ta en tugga av min vad, om den känner för det.
Mörkt och djupt vatten (eller all sorts vatten)
Den enda som kanske skulle kunna vara värd att kallas fobi. Varför?
Jag blir rädd i badkar...
Jag klarar verkligen verkligen verkligen inte av vatten. Jag har svårt att dyka och om jag gör det är det lika läskigt att titta som att inte titta. Jag kan inte vara i pooler eller sjöar utan att någon är i vattnet med mig. Jag har svårt att simma över djupt vatten där jag inte kan bottna. Ibland kan jag ha svårt att kolla över relingen på båtar för att jag tror jag ska se en stor skugga under båten.
Anledningen till min rädsla?
Hajar, valar, späckhuggare, JÄTTEBLÄCKFISKAR!!!!!
Det absolut vidrigaste och äkcligaste djuret i hela universums historia...
Otroligt jag vet! Men MEN det förekommer ju nästan ibland att späckhuggare simmar fel och dyker upp i mitt badkar... inte?? Rädsla är verkligen inte alltid logiskt. Och ändå älskar jag att bada och simma! Verkligen! Och jag gillar hajar också, speciellt vithajar. Jag tror lite av min fobi bygger på den där fullkomligt förkastliga tavlan som de hade på badhuset i Eskilstuna som man kom till när man åkt nerför Watersliden. Man hamnade bakom trappen där det var mörkt, inte så mycket folk och en stor mörk tavla som förställde massa mörka sjömonster och valar som stirrade på dig. VAD ÄR DET SERIÖST FÖR FEL PÅ FOLK SOM PLACERAR BILDER PÅ SJÖMONSTER I EN SIMHALL?!
Tack och hej
Cthulupastej...
