Humor
Alla gillar att skratta. Och gör man inte det, tja, då måste man ha ett väldigt tråkigt liv.
När jag var liten och sjuk så kollade jag alltid alltid på Grisen i Säcken av Galenskaparna After Shave som vi hade inspelad på band. En politisk revy, hur fan kan en fyraåring tycka om sånt? Jodå, och efter det föddes en evig kärlek till GAS och framför allt Claes Eriksson.
Jag är även väldigt förtjust i barnserier för där är allt så bisarrt och vad som helst kan hända (sedan kan animeringen vara ett upphov till skratt). Och karaktärerna kan vara hur sjuka som helst. Favoriterna är Bröderna Fluff, My Little Pony och Teenage Mutant Ninja Turtles.
Eichiro Oda (One Piece) och jag har ett gemensamt intresse, transor. Vi har även gemensam humor. En annan manga jag tycker är väldigt kul My Barbaric Girlfriend (även om den börjar bli lite långtråkig).
Sen har jag ju den här uppsjön av dålig internethumor: Aragorn kommer, Sagan om de bannlysta etc. Senaste som jag kollar på varje vecka är Ray William Johnsons Equals three där han pratar om youtubevideos. Om det gäller humorbilder så är http://verydemotivational.memebase.com/ underbar precis som http://history.icanhascheezburger.com/.
För några år sedan började jag även kolla mycket på standup och den bästa inom den konsten är såklart, Magnus Betnér. Jag älskar Magnus hårda rakt på sak stil, dessutom har vi samma värderingar (förutom i en sak tror jag). Att se människor leverera IN YOUR FACE meningar till de som borde få det ger mig alltid en skön känsla i magen. En del påstår att skadeglädjen är den enda sanna glädjen.
Humor för mig får gärna vara elak och satirisk (antagligen var det därför som Peter Rangmar var min favorit i G.A.S). Humor om sånt man gillar tycker jag oftast är roligare än sånt man inte gillar, kanske därför att man kan mer om det (om man inte är en no-life-hater). Därför gillar jag parodier mycket också, problemet är att parodier är svårt. Ska det slå internationellt så får nörderierna inte vara för höga vilket egentligen är det roligaste som finns när det gäller parodier. Nakna Pistolen, Austin Powers och filmerna av ZAZ är exempel på bra parodier, jag har tyvärr inte sett så många av "De våras för..." filmerna. En del av alla dessa "movie" filmerna som kommit det senaste årtionet är också ok, Scary Movie, Not antoher gay movie och Extreme Movie bland annat.
Jag är inte alltid så förtjust i fysisk humor, men Mr. Bean är ett undantag, men de känns inte alltid lika fysiska på nåt sett. Chaplins äldre filmer kan jag ibland vara utan, jag gillar bättre de med dialoger och hitills har jag inte sett någon av Bröderna Marx filmer som fått mig på fall.
Men om man vill veta exakt vad min humor är, om man vill veta vad det är som får mig att frusta av skratt, slå mig på knäna, lock and lola, då ska man se Bert. Böckerna är också väldigt bra och har lite samma irrationella osannolika humor men tv-serien är fulländad på så många vis. Om man inte sett den går man verkligen miste om en del tv-historia. Innan jag visste så mycket om film såg jag inte riktigt fulländigheten den har som medie, den går emot filmreglerna på ett fantastiskt snyggt sett och gör parodier på massa olika saker (Hitlers kända tal bland annat). Och humorn är fan den bästa i världen. Och karaktärerna och skådespelarna är fenomenala, Åke, Lill-Erik.
Och jag måste säja, Klimpen är kanske den absolut roligaste karaktären i hela världen. No kidding.
Tack och hej
leverpastej
När jag var liten och sjuk så kollade jag alltid alltid på Grisen i Säcken av Galenskaparna After Shave som vi hade inspelad på band. En politisk revy, hur fan kan en fyraåring tycka om sånt? Jodå, och efter det föddes en evig kärlek till GAS och framför allt Claes Eriksson.
Jag är även väldigt förtjust i barnserier för där är allt så bisarrt och vad som helst kan hända (sedan kan animeringen vara ett upphov till skratt). Och karaktärerna kan vara hur sjuka som helst. Favoriterna är Bröderna Fluff, My Little Pony och Teenage Mutant Ninja Turtles.
Eichiro Oda (One Piece) och jag har ett gemensamt intresse, transor. Vi har även gemensam humor. En annan manga jag tycker är väldigt kul My Barbaric Girlfriend (även om den börjar bli lite långtråkig).
Sen har jag ju den här uppsjön av dålig internethumor: Aragorn kommer, Sagan om de bannlysta etc. Senaste som jag kollar på varje vecka är Ray William Johnsons Equals three där han pratar om youtubevideos. Om det gäller humorbilder så är http://verydemotivational.memebase.com/ underbar precis som http://history.icanhascheezburger.com/.
För några år sedan började jag även kolla mycket på standup och den bästa inom den konsten är såklart, Magnus Betnér. Jag älskar Magnus hårda rakt på sak stil, dessutom har vi samma värderingar (förutom i en sak tror jag). Att se människor leverera IN YOUR FACE meningar till de som borde få det ger mig alltid en skön känsla i magen. En del påstår att skadeglädjen är den enda sanna glädjen.
Humor för mig får gärna vara elak och satirisk (antagligen var det därför som Peter Rangmar var min favorit i G.A.S). Humor om sånt man gillar tycker jag oftast är roligare än sånt man inte gillar, kanske därför att man kan mer om det (om man inte är en no-life-hater). Därför gillar jag parodier mycket också, problemet är att parodier är svårt. Ska det slå internationellt så får nörderierna inte vara för höga vilket egentligen är det roligaste som finns när det gäller parodier. Nakna Pistolen, Austin Powers och filmerna av ZAZ är exempel på bra parodier, jag har tyvärr inte sett så många av "De våras för..." filmerna. En del av alla dessa "movie" filmerna som kommit det senaste årtionet är också ok, Scary Movie, Not antoher gay movie och Extreme Movie bland annat.
Jag är inte alltid så förtjust i fysisk humor, men Mr. Bean är ett undantag, men de känns inte alltid lika fysiska på nåt sett. Chaplins äldre filmer kan jag ibland vara utan, jag gillar bättre de med dialoger och hitills har jag inte sett någon av Bröderna Marx filmer som fått mig på fall.
Men om man vill veta exakt vad min humor är, om man vill veta vad det är som får mig att frusta av skratt, slå mig på knäna, lock and lola, då ska man se Bert. Böckerna är också väldigt bra och har lite samma irrationella osannolika humor men tv-serien är fulländad på så många vis. Om man inte sett den går man verkligen miste om en del tv-historia. Innan jag visste så mycket om film såg jag inte riktigt fulländigheten den har som medie, den går emot filmreglerna på ett fantastiskt snyggt sett och gör parodier på massa olika saker (Hitlers kända tal bland annat). Och humorn är fan den bästa i världen. Och karaktärerna och skådespelarna är fenomenala, Åke, Lill-Erik.
Och jag måste säja, Klimpen är kanske den absolut roligaste karaktären i hela världen. No kidding.
Tack och hej
leverpastej
